Att inse fördelarna med ekologiskt jordbruk

Ekologiskt jordbruk har otaliga fördelar för miljön och samhället, men de förbises ofta. I den här artikeln beskrivs några av fördelarna med ekologiskt jordbruk och man undersöker den roll som vetenskap, konsumenter, forskning och innovation spelar.

Omvandling av jordbrukssystemet

En omvandling av våra jordbruks- och livsmedelssystem behövs snarast för att bekämpa klimatförändringarna och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Därför har Europeiska kommissionen tagit initiativ till flera politiska åtgärder för att göra EU:s livsmedelssystem hållbara och klimatneutrala till 2050. Höga mål har satts upp med European Green Deal, inklusive strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald.

För att skapa rättvisa, hälsosamma och miljövänliga livsmedelssystem syftar strategin från jord till bord till att minska näringsförlusterna med 50 procent och användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 procent, liksom försäljningen av antimikrobiella medel för produktionsdjur. Strategin för biologisk mångfald syftar dessutom till att öka landskapselement med hög mångfald på minst 10 % av jordbruksmarken5.

Slutligen visar målet att minst 25 % av EU:s jordbruksmark ska vara ekologiskt odlad senast 2030, som ingår i både strategin från jord till bord och strategin för biologisk mångfald, att Europeiska kommissionen anser att ekologiskt jordbruk är en del av lösningen för att uppnå de andra målen.

Är fördelarna med ekologiskt jordbruk vederbörligen erkända?

Även om ekologiskt jordbruk skyddar miljön och dess produktionsmetoder stöds av vetenskaplig forskning, ifrågasätts ofta den ekologiska sektorns potential och produktivitet av olika politiker och forskare3,10. På senare tid har ökningen av priserna på jordbruksråvaror på grund av kriget i Ukraina använts som ett argument för att ge upp målen i strategin "från jord till bord" och strategin för biologisk mångfald.

Detta visar att fördelarna med ekologiskt jordbruk inte erkänns ordentligt. Även om det är en särskilt resursbevarande och miljövänlig form av jordbruk som är inriktad på principen om slutna näringscykler, är förtroendet för ekologiskt jordbruk för litet14.

Vetenskapens roll

Vetenskapliga studier visar att ekologiskt jordbruk har många fördelar jämfört med konventionellt jordbruk. Ekologiskt jordbruk bidrar särskilt positivt till följande områden:

  • Vattenskydd.
  • biologisk mångfald
  • markens bördighet
  • Klimatskydd och klimatanpassning.
  • resurseffektivitet
  • och djurskydd10.

En genomgång av mer än 800 studier i tempererade klimat visade att mångfalden av flora, fåglar, insekter och spindlar är konsekvent högre vid ekologisk förvaltning. Dessa resultat bekräftar den ekologiska förvaltningens positiva inverkan på den biologiska mångfalden13.

Att optimera kvävehanteringen är avgörande för att förbättra markens bördighet och minska de negativa miljöeffekterna. En jämförelse av kvävetillförsel, kväveproduktion och kvävebalans gjordes mellan 30 par konventionella och ekologiska gårdar i Tyskland. I 90 % av jämförelserna var kväveöverskottet lägre i ekologiska jordbrukssystem och effektiviteten i kväveanvändningen var högre i 60 % av paren4.

Kombinationen av organiska gödselmedel, kompost och mindre intensiv jordbearbetning har visat sig avsevärt förbättra markkvaliteten2. I ett långtidsförsök med lerjordar under ekologisk förvaltning resulterade minskad jordbearbetning i ett högre innehåll av organiskt kol i marken, högre mikrobiell biomassa och högre mikrobiell aktivitet jämfört med plöjning7.

När det gäller klimatförändringar kan ekologiska system bidra till att minska växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn genom att minska utsläppen av dikväveoxid (N2O) - en långlivad växthusgas - med 40 % per hektar12. I detta sammanhang visade ett annat fältförsök i Västeuropa att ekologiska metoder med reducerad jordbearbetning ökade markens organiska kolförråd i ytskiktet med 20 %, vilket stöder kolbindning, dvs. processen att ta bortkoldioxid från atmosfären och lagra det i markens kolförråd6.

Produktivitetens roll

Fokuseringen på produktivitet i den politiska debatten bortser från de många positiva miljöfördelar som ekologisk odling ger8. I studier uppskattas den genomsnittliga avkastningsskillnaden mellan konventionella och ekologiska jordbrukssystem i tempererade klimatzoner till 20-25 %, men dessa uppskattningar varierar avsevärt beroende på gröda och region.

Å andra sidan kan den ekologiska metoden ge mer stabila skördar än konventionell produktion. Studier under nederländska förhållanden visar att avkastningsklyftan mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk minskar med tiden eftersom jordens produktivitet ökar och agroekosystemet blir mer stabilt. Det är viktigt att notera att det ekologiska jordbrukets produktivitet är särskilt märkbar under extrema klimatförhållanden, såsom torka och översvämningar - som tyvärr blir allt vanligare - där ekologiska fält presterar cirka 30 procent bättre än konventionella fält.

Slutligen kan produktivitetsminskningen mildras genom effektiv näringshantering och genom att man tillämpar precisionsjordbruk eller ny digital teknik11.

Konsumentbeteendets roll

Ett annat fokus bör ligga på att påverka konsumenternas beteende och ta itu med matsvinnet längs hela livsmedelskedjan8. Om de nuvarande målen "från jord till bord" bibehålls kommer livsmedelstryggheten att garanteras på lång sikt samtidigt som klimatförändringar och miljöförstöring bekämpas1.

Vad behövs?

Forskning och innovation är avgörande för att utveckla och genomföra ekologiska koncept och på så sätt göra våra livsmedelssystem hållbara och anpassade för framtiden9. Ekologisk kunskap och ekologiska lösningar kan tjäna hela jordbrukssektorn och även integreras i åtgärder för klimatskydd och naturvård. För att detta ska kunna ske krävs starka rådgivningstjänster med kunskap om ekologiska produktionsmetoder.

Sammanfattningsvis bidrar det ekologiska jordbruket i hög grad till hållbara livsmedelssystem och kommer att fortsätta att spela en viktig roll i framtiden. För att uppnå målen i EU:s Green Deal behövs mer erkännande och stöd för ekologiskt jordbruk och dess vetenskapliga bakgrund.

Plattformen Organic Farm Knowledge kommer att fortsätta att stödja utbytet mellan forskare, rådgivare och jordbrukare för att bidra till den fortsatta utvecklingen av den ekologiska sektorn. Målet är att sprida kunskap om ekologiskt jordbruk i hela Europa på grundval av vetenskaplig forskning och att främja genomförandet av ekologiska jordbruksmetoder.

Skrivet av: Maria Ladinig, Bram Moeskops, IFOAM Organics Europe

Referenser

  1. Aubert, et al. (2022): Kriget i Ukraina och livsmedelssäkerheten: vilka konsekvenser får det för Europa? | IDDRI
  2. Aulakha, et al. (2021): A review of the influences of organic farming on soil quality, crop productivity and produce quality. Journal of plant nutrition 2022, ahead-of-print, 1-22. doi. org/10.1080/01904167.2022.2027976
  3. Barreiro-Hurle, et al. (2021): Modellering av miljö- och klimatambitioner inom jordbrukssektorn med CAPRI-modellen. Exploring the potential effects of selected Farm to Fork and Biodiversity strategies targets in the framework of the 2030 Climate targets and the post 2020 Common Agricultural Policy, EUR 30317 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021, ISBN 978-92-76-20889-1, doi:10.2760/98160, JRC121368.
  4. Chmelíková, et al. (2021): Kväveanvändningseffektivitet i ekologiska och konventionella odlingssystem för åkermark och mjölkproduktion i Tyskland. Nutr Cycl Agroecosyst, 119:337-354. https://doi.org/10.1007/s10705-021-10126-9(0123456789)
  5. Europeiska kommissionen: En europeisk Green Deal. En europeisk Green Deal | Europeiska kommissionen (europa.eu)
  6. Krauss, et al. (2022): Soil & Tillage Research 216, 105262. https://doi.org/10.1016/j.still.2021.105262
  7. Krauss, et al. (2020): Förbättrad markkvalitet med reducerad jordbearbetning och fasta gödselmedel i ekologiskt jordbruk - en syntes av 15 år. Scientific Reports 10: 4403 | https://doi.org/10.1038/s41598-020-61320-8
  8. Mueller, et al (2017): Strategier för att föda världen mer hållbart med ekologiskt. Nature Communications, 8(1)
  9. Rahmann, G. (2017): Ekologiskt jordbruk 3.0 är innovation med forskning. Ekologiskt jordbruk 7:169-197. DOI 10.1007/s13165-016-0171-5
  10. Sanders J, Heß J (red.) (2019): Fördelar med ekologiskt jordbruk för miljön och samhället. 2:a reviderade och kompletterade upplagan. Braunschweig: Johann Heinrich of the Thünen Institute, 398 p, Thünen Rep 65, DOI:10.3220/REP1576488624000 (på tyska, engelsk sammanfattning ingår).
  11. Schrama, M., et al. (2018): Skillnader i skördeavkastning och stabilitet i ekologiska och konventionella jordbrukssystem. Agriculture, Ecosystems & Environment, 256, pp.123-130. DOI: 10.1016/j.agee.2017.12.023
  12. Skinner, et al. (2019): Effekten av långsiktigt ekologiskt jordbruk på utsläpp av växthusgaser från marken. Scientific Reports, 9:1702. https://doi.org/10.1038/s41598-018-38207-w
  13. Stein-Bachinger, et al. (2020): I vilken utsträckning främjar ekologiskt jordbruk artrikedom och abundans i tempererade klimat? A review. Org. Agr. (2021) 11:1-12.
  14. Wachendorf, M., Bürkert, A. & Graß, R. (2022): Ekologiskt jordbruk, 2:a upplagan. Eugen Ulmer KG. https://doi.org/10.36198/9783838585796 (på tyska).

Ytterligare information

  1. Hamadttu Abdel Farag El-Shafie (2022): Effekter av ekologiskt jordbruk på insekters rikedom och mångfald. IntechOpen. DOI: 10.5772/intechopen.102035
  2. ICROFS (2015): The Contribution of Organic Farming to Public Goods in Denmark. Buchs A/S. icrofs.dk/fileadmin/user_upload/Knowledge_synthesis_-_short_edition.pdf
  3. IFOAM EU & FiBL (2016): Organic farming, climate change mitigation and beyond. ifoameu_advocacy_climate_change_report_2016.pdf (organicseurope.bio).
  4. Mahmud, et al. (2021): Kväveförluster och potentiella strategier för att minska dem för ett hållbart jordbruks-ekosystem. Hållbarhet 2021, 13, 2400. https://doi.org/10.3390/su13042400
  5. Muller, et al. (2017): Strategier för att föda världen mer hållbart med ekologiskt jordbruk. Nat Commun 8, 1290. doi.org/10.1038/s41467-017-01410-w
  6. Scialabba, N., & Müller-Lindenlauf, M. (2010): Organic agriculture and climate change. Renewable Agriculture and Food Systems, 25(2), 158-169. doi:10.1017/S1742170510000116.
  7. Skinner, et al. (2019): Effekten av långsiktigt ekologiskt jordbruk på utsläpp av växthusgaser från marken. Scientific Reports, 9:1702. https://doi.org/10.1038/s41598-018-38207-w
  8. TP Organics (2022): TP Organics Research Briefing - Vetenskapliga bevis för det ekologiska jordbrukets bidrag till en hållbar livsmedelstrygghet.
  9. Tuck, et al. (2014): Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis. J Appl Ecol, 51: 746-755. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12219
  10. Wang, et al. (2021): Faktorer som påverkar kväveoxidutsläpp från jordbruksmark samt deras representation i simuleringsmodeller: A Review. Agronomy 2021, 11(4), 770; https://doi.org/10.3390/agronomy11040770

 

Recognising the benefits of organic farming
https://organic-farmknowledge.org/sv/news-events/news-and-news-archive/recognising-the-benefits-of-organic-farming