Baserat på forskning som utförts i OrganicTargets4EU-projektet sammanfattar denna artikel bedömningen av kunskaps- och innovationssystemen inom ekologiskt jordbruk, vattenbruk och värdekedjeaktörer. Tillgång till information, proaktivt kunskapsutbyte och kontinuerlig kunskapsuppdatering är grundläggande i alla socioekonomiska system. I samband med dagens livsmedelsproduktion och ökande miljöutmaningar är det kritiskt viktigt att ha en väletablerad dialog mellan vetenskap, praktik och politik, känd som Agricultural Knowledge and Innovation System (AKIS). Ett välfungerande AKIS är verkligen avgörande för att uppnå Europeiska unionens (EU) ambitiösa mål som beskrivs i EU: s Farm-to-Fork (F2F) och Biodiversity Strategies inom ramen för den europeiska gröna given. Strategierna syftar till att nå minst 25 % av EU:s jordbruksmark i ekologiskt jordbruk senast 2030 och att avsevärt öka det ekologiska vattenbruket (ekologiska F2F-mål). Att öka andelen ekologiskt jordbruk till 25 % är ett viktigt mål för att förbättra hållbarheten inom livsmedelssektorn i Europa. Detta skulle innebära en tredubbling av den nuvarande andelen ekologiskt jordbruk i EU på bara några år. I EU-medlemsstaternas nya strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken 2021-2027 reflekteras ofta över AKIS särskilda betydelse för att uppnå de ekologiska F2F-målen. Hur man ska uppnå målen och den specifika implementeringsvägen är dock fortfarande oklart. Det europeiska Horizon-projektet OrganicTargets4EU analyserar det aktuella läget för AKIS för ekologiskt i åtta fokusländer (Österrike, Danmark, Tyskland, Italien, Frankrike, Ungern, Rumänien och Grekland). Baserat på identifieringen av viktiga låsningar lyfter analysen fram lands- och sektorsspecifika åtgärder för utvecklingen av AKIS för ekologiskt som behövs för att stödja och skala upp ekologiskt jordbruk, vattenbruk samt bearbetning och detaljhandel.
En tydlig bild av den nuvarande situationen som grund för förbättring av AKIS för ekologiskt
OrganicTargets4EU analyserar kunskaps- och innovationssystem genom expertintervjuer, onlineundersökningar och kartläggning av AKIS-intressenter i de åtta fokusländerna. Bedömningen omfattar de organisatoriska egenskaperna hos AKIS i varje land, med fokus på policybakgrund, rådgivningstjänster, utbildning samt forskning och innovation. Baserat på identifierade begränsningar och möjligheter dras rekommendationer för den fortsatta utvecklingen av AKIS för ekologiskt. För ekologiska processorer och återförsäljare omfattar rapporten en analys av det stöd de får, liksom kunskaps- och informationsbehoven.
Brist på institutionaliserad finansiering och brist på kunskapsöverföring, utbyte och utbildning är viktiga hinder
När det gäller ekologiskt jordbruk visar AKIS för ekologiskt jordbruk på olika utvecklingsnivåer bland fokusländerna. Länder med större ekologiska sektorer har mer nationellt politiskt stöd och samarbete i väletablerade nätverk av aktörer. Ett välfungerande AKIS för ekologiskt jordbruk är dock beroende av konventionella AKIS-aktörer och deras vilja att stödja ekologiskt jordbruk. EU-program som EIP-AGRI spelar en avgörande roll för utvecklingen av AKIS, särskilt i länder med begränsade offentliga initiativ. I länder med en mindre utvecklad AKIS för ekologiskt, tar privata marknadsaktörer ofta över AKIS-funktioner. Överlag är lokala band och nätverk viktiga kunskapsnav, men kompenserar också för bristerna i de ekologiska bestämmelserna i AKIS. AKIS för ekologiskt kännetecknas av en brist på institutionaliserad finansiering, av brister i kunskapsöverföring och utbyte, samt av en brist på institutionaliserade utbildningsprogram för jordbrukare och rådgivare med fokus på ekologiskt. Ämnen om ekologiskt i AKIS är främst relaterade till produktion och tekniska frågor, vilket endast täcker en del av inlärningsspektrumet i det ekologiska kunskapssystemet. Inom ekologiskt vattenbruk visar analysen en liten men dedikerad sektor med delvis funktionella nätverk. Trots nära samarbete mellan aktörerna är kunskaps- och innovationssystemet (AKIS) för ekologiskt vattenbruk ännu inte tillräckligt etablerat för att ge jordbrukarna tillräckligt stöd. Viktiga låsningar inkluderar frånvaron av politiska strategier för att stödja AKIS och en brist på konkreta mål i EU-strategier för att stödja sektorns tillväxt. Utvärderingen av AKIS inom ekologisk bearbetning och detaljhandel visar på skillnader i stödstrukturer. Vissa länder har väletablerade system med samarbete mellan nyckelaktörer, även om man bör fortsätta att prioritera praktikorienterad forskning, utbildning och fortbildning. Länder med mindre etablerade stödsystem förlitar sig däremot på ett begränsat antal aktörer och kännetecknas av låg tillgänglighet och tillgång till kunskap och information, utbildning och fortbildning. Generellt sett utmanas AKIS inom ekologisk bearbetning och detaljhandel av en brist på översikt över tillgänglig kunskap och relevanta kunskapsmäklare, samt en brist på ekologiskt innehåll i rådgivningstjänster, utbildning och fortbildning.
Omfattande politiska ramverk, riktad finansiering och kapacitetsuppbyggnad längs värdekedjan är avgörande för att främja AKIS för ekologiskt jordbruk.
För ekologiskt jordbruk är det viktigt att främja ett sammanhängande politiskt ramverk på nationell nivå som ger stöd och institutionaliserad finansiering för en samverkande AKIS för ekologiskt. Detta policyramverk bör prioritera forskningskapacitet och underlätta kunskapsutbyte inom livsmedelsförsörjningskedjan. Dessutom är ett strategiskt fokus på den långsiktiga visionen för forskning inom ekologiskt jordbruk och integrering av omfattande ekologiska läroplaner i utbildnings- och fortbildningsprogram också nödvändiga steg. Sammantaget kräver den fortsatta utvecklingen av ekologiskt jordbruk ett ökat utbyte och samarbete mellan oberoende forskare, rådgivare och jordbrukare, där praxisorienterad kunskap utvecklas och utbyts i en deltagarbaserad strategi. När det gäller ekologiskt vattenbruk behövs en institutionell startmekanism som stöds av en tydlig vision för sektorn som involverar alla aktörer i värdekedjan och fungerar som grund för sektoriella strategier, handlingsplaner och finansieringssystem. För marknadsutvecklingen är det nödvändigt att integrera ekologiskt vattenbruk i rådgivningssystem och utbildning och att genomföra en konsumentorienterad kommunikationsstrategi. När det gäller ekologisk bearbetning och detaljhandel finns det ett behov av oberoende, kvalificerat och prisvärt rådgivningsstöd för att driva en framgångsrik utveckling av den ekologiska marknaden. Detta omfattar tillgång till befintlig kunskap, engagemang från offentliga institutioner och närmare samarbete mellan viktiga organisationer och aktörer. Särskilt stöd för innovation samt integrerade ekologiska läroplaner i utbildningen för processorer, återförsäljare och konsumenter är också viktigt - särskilt i länder med mindre etablerade stödsystem.
Slutsats
EU har formulerat ett tydligt mål att främja den ekologiska sektorn med dess samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga fördelar. Ekologiskt jordbruk är ett kunskapsintensivt jordbrukssystem. Inrättandet och främjandet av ett samverkande AKIS är därför avgörande för att stödja jordbrukare, rådgivare och forskare inom ekologiskt jordbruk, vattenbruk och värdekedjan. Analysen visar att det för den fortsatta utvecklingen av den ekologiska sektorn krävs starkare politiska och institutionella insatser för att skapa ett sunt och hållbart ekologiskt kunskapssystem bland ekologiska aktörer.
Ytterligare information
Nedladdningar